Sverige är under 2010 ett av de länder som satsar mest resurser på FoU. Den svenska lagstiftningen erbjuder icke-noterade bolag tre olika regelverk. Varje regelverk ger i sin tur olika möjligheter för företaget att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Tidigare studier har påvisat samband mellan faktorer så som räntabilitet på totalt kapital, aktiekurs, inkomst samt storlek och valet mellan att kostnadsföra alternativt aktivera FoU-kostnader. Denna bakgrund har lett fram till vår forskningsfråga: Vilka av faktorerna omsättning, soliditet och total FoU- kostnad som andel av omsättning kan påverka valet av aktivering alternativt kostnadsföring vid redovisning av FoU i forskningsintensiva icke noterade bolag? Syftet med studien har varit att beskriva hur företag redovisar sina FoU-kostnader och pröva sambandet mellan de tre faktorerna hos forskningsintensiva icke-noterade bolag.

EU vill minska den administrativa bördan med 25 procent för företag inom EU, detta för att de skall bli mer konkurrenskraftiga i den allt mer globaliserade ekonomin. Ett led i detta arbete är att ta bort revisionsplikten för vissa aktiebolag. Svenska statens offentliga utredningar har tagit fram ett förslag om ett avskaffande av revisionsplikten för aktiebolag. Om de inte överskrider någon utav nedanstående punkter, behöver inte företaget revideras utav en revisor.? Balansomslutning på 41,5 miljoner kronor? Nettoomsättning på 83 miljoner kronor? Fler anställda än 50(SOU 2008:32)Det mesta tyder på att förslaget kommer att gå igenom vilket i så fall skulle innebära att endast cirka fyra procent av aktiebolagen skulle vara tvungna att anlita en revisor.Syftet med studien är att studera hur företag noterade på oreglerade handelsplatser kommer att agera om förslaget att avskaffa revisionsplikten blir verklighet.För att kunna göra vår studie har vi använt oss av sekundärdata såväl som primärdata.

Revisionspliktens vara eller icke vara är idag i Sverige ett hett diskuterat ämne. Regeringen har beslutat att avskaffa revisionsplikt för små aktiebolag men något datum är ännu inte bestämt. Detta leder fram till frågan om hur svenska företagsledare ser på revisionsplikt i små aktiebolag. Vi identifierar vilka faktorer som ligger bakom deras ställningstagande och med detta vill vi ge en ökad förståelse för småföretagarens attityd i frågan. Vi använder oss av en kvalitativ studie för att kunna få mer djupgående information till vår frågeställning.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner.

I dag har svenska onoterade företag möjlighet att välja vilket regelverk de vill tillämpa i sin årsredovisning. De kan välja att redovisa enligt bokföringsnämnden (BFN) eller redovisningsrådets rekommendationer (RR). Hur företagen väljer att redovisa och vilket regelverk de väljer att tillämpa kommer att ge konsekvenser. Syftet med uppsatsen är att förklara vilka faktorer som påverkar onoterade aktiebolags val av regelverk, i vårt fall när de valt RR före BFN. Valet av att tillämpa RR kommer att leda till mer tilläggsupplysningar och att högre kompetens efterfrågas. Hur kommer det då sig att onoterade aktiebolag väljer att använda sig av RR före BFN? Vi har utifrån tre befintliga teorier utformat hypoteser som vi har testat för att hitta förklaringar till företagens redovisningsval av RR.

Familjeföretag utgör 65-80 procent av alla världens företag och har spelat en nyckelroll i moderniseringen av ekonomin i världens länder. Kapitalstruktur är ett väl utforskat område, men trots detta är det svårt att exakt avgöra vad som driver företag i sina beslut gällande kapitalstruktur. Få studier har genomförts som specifikt fokuserar på kapitalstrukturen i familjeföretag, vilket ligger till grund för den här studien.Denna studie undersöker huruvida det finns några skillnader avseende kapitalstruktur mellan familjeföretag och icke-familjeföretag på den svenska börsen. Även huruvida skuldsättningsgraden påverkas av andra faktorer undersöks. Genom att använda en handplockad datamängd bestående av 205 noterade svenska företag under år 2012 har vi kommit fram till följande resultat: Svenska noterade familjeföretag skuldsätter sig mindre än svenska icke-familjeföretag.

Syftet med denna studie är att undersöka betydelsen av revisionsberättelsen och revisionen i allmänhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft på små aktiebolag, små och stora revisionsbyråer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt Näringsliv. Studien har skrivits utifrån en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförståelse inom området efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberättelsen bidrar med ett mervärde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den är utformad nu, inte passar för små aktiebolag eftersom den främst är skriven för större och noterade företag. Revisionsbyråerna är en av de intressenterna som har påverkats mest av reformen. Först och främst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyråer i studien har förlorat ett antal kunder.

This thesis conserns the new laws about restructuring. The writers major task has been to analyse and to show which circumstanses different situations of restructuring may cause..

Forskningen om utdelningspolicy hos aktiebolag brukar vara inriktad på att förstå hur publika aktiebolag tänker vid sina utdelningsbeslut men de publika aktiebolagen är endast 0,36 procent av alla registrerade aktiebolag i Sverige. I denna uppsats har vi därför velat utreda hur utdelningspolicy ser ut hos privata aktiebolag. Det är två viktiga faktorer som skiljer de privata aktiebolagen från de publika, skattesituationen och förhållandet mellan bolag och ägare. Eftersom de flesta privata aktiebolag ägs av ett fåtal ägare som dessutom är aktiva i verksamheten beskattas ägarna vid utdelning enligt de så kallade 3:12 reglerna och bolaget kallas för ett fåmansföretag. Från och med årsskiftet har 3:12 reglerna förändrats till att bli mer gynnsamma för fåmansföretag som är arbetskraftsintensiva genom att ägarna kan erhålla högre utdelningar till en lägre kapitalskatt än tidigare.

Bakgrund och Problem: Att starta företag idag kräver kapital, antingen i form av sparade pengar eller genom hjälp av riskkapitalister alternativt företag som lånar ut pengar till privatpersoner som vill starta företag. När nya investeringsmöjligheter därefter skall finansieras uppstår frågan om dessa skall finansieras med internt eller externt kapital. Detta leder in på forskningen om kapitalstruktur, vilket idag är ett väldigt omfattande område. Ett antal tidigare studier presenteras som antyder vilka faktorer som påverkar ett företags val av kapitalstruktur, dessa faktorer kan till exempel vara branschtillhörighet, risk, lönsamhet, tillväxt, tillgångsstruktur och storlek. Att vara ett noterat företag i Sverige ställer krav på företagen, men presenterar även nya möjligheter till finansiering.Syfte: Studiens syfte är att analysera utvalda faktorers påverkan på skuldsättningsgraden hos svenska aktiebolag.

Bakgrund: De senaste årens skandaler inom näringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skärpts. I Sverige har exempelvis nya och strängare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagsläget gäller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gällande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I många europeiska länder är dock små aktiebolag undantagna från kravet att genomgå extern revision.Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett intressentperspektiv ge ett förslag på hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.Avgränsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utländsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begränsats till att enbart gälla myndigheter och banker.Tillvägagångssätt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gällande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: Jämförelsen länderna emellan visar att det med hjälp av redovisningsteorier är svårt att förklara varför vissa länder har revisionsplikt medan andra inte har det.

Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland..

Övergången från att redovisa enligt Redovisningsrådets rekommendationer till att redovisa enligt IFRS/IAS har föranlett stora förändringar i de redovisade siffrorna för många noterade företag. Därför vill vi undersöka hur övergången till IFRS har förändrat redovisningspraxis för noterade svenska företag, samt hur representanter för dessa företag anser att redovisningens kvalitet har påverkats..

Den 1 november 2010 förändrades Sveriges revisionsplikt, vilket innebar att 250 000 små aktiebolag fick möjlighet att välja bort revision. Statistik visar att antalet aktiebolag som väljer bort revision ökar, forskning indikerar dock samtidigt på positiva effekter av revision för små aktiebolag. Syftet med denna studie var att undersöka hur revision påverkar kreditbedömning av små aktiebolag samt om vikten av revision skiljer sig mellan olika branscher. För att förklara sambandet mellan kreditgivning och revision baserades studien på teorin om de fem C:na och legitimitetsteorin. Vidare har en intervjustudie genomförts med sex anställda på sex av Sveriges största banker.

Syftet med vårt examensarbete är att identifiera ett antal problemområden för onoterade aktiebolag samt att diskutera företagens val mellan olika redovisningsalternativ. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervju och mailenkäter. Våra respondenter består av revisorer och ekonomiansvariga. I teorikapitlet ger vi en beskrivning av de olika regelverken för onoterade aktiebolag samt en redogörelse av de empiriska problemområdena. Några av de vanligaste problemområdena inom redovisning för onoterade aktiebolag enligt våra respondenter är varulager, avskrivningar och moms.